Förmiddagen på Guldörats första spår ägnades åt artificiell intelligens och hur den kan användas i produktion av radio och poddar.
Olle Zachrison, som förra året utsågs till Sveriges Radios första AI-chef, gjorde en omfattande genomgång av hur AI används av Sveriges Radio. Han gjorde även några internationella utblickar. På scen fanns också Inanna Lallerstedt från Svenska Dagbladet och Eva Johannesson, som gjort tidningens AI-röst, liksom Raoul Wedel från Wedel Software, som har tagit fram lösningar för att producera reklam och innehåll med hjälp av AI. Slutligen berättade Tracy Gilliam, strategichef på amerikanska Futuri, i en egen programpunkt om bolagets Radio GPT som presenterades tidigare i år.
”Det händer mycket kring AI. Sedan Chat GPT lanserades i september och hundra miljoner snabbt började använda tekniken, har hypen kanske börjat lägga sig lite. Men nu blir det mer intressant att se på de faktiska användningsområdena, både gentemot publiken och i de redaktionella systemen” sade Olle Zachrisson.
”Sveriges Radio har en vision om ”Fler röster och starkare berättelser för en större förståelse”. När vi ska välja användningsområden för AI försöker vi gå tillbaka till den visionen. Vi tittar efter vad som kan hjälp oss att uppfylla vår digitala strategi och vårt mål att växa lyssningen på våra egna plattformar” fortsatte Olle Zachrisson.
Sveriges Radio har använt AI och automation för att bli mer konkurrenskraftiga när det gäller nyheter. Bolaget producerar i snitt 350 nyhetsljud per vardag från bland annat Ekot, P4-kanalerna, P3 Nyheter, Radiosporten och språkredaktionerna.
”Vi har jobbat hårt de senaste tre, fyra åren på att skapa ett mer sammanhållet system för nyheter så att vi inte bara har linjära nyheter utan även nyheter för vår app. En viktig byggsten var att SR beslutade att koncentrera sig på ljud – oavsett om det är linjärt eller digitalt. Sedan ett år har vi en ny modell för nyhetsproduktion som bygger på klipp som ska vara självständiga ljud och alltså kunna förstås utan textinformation. Normen är att som komplement har tre summerande textpunkter, men själva innehållet finns i ljudet” säger Olle Zachrison.
Sveriges Radio presenterar även ljudklippen i spellistor med olika inriktning. I appen finns en toppmodul med nyheter från Ekot och därefter publiceras nyheter från lokala kanaler, kultur, sporten och vetenskap. Målet är att det ska vara enkelt att hoppa mellan klipp och spellistor. I genomsnitt lyssnar användarna på åtta till tio klipp. Så sent som igår infördes en ny modell för ”puffpaket”.
Spellistorna kureras inte manuellt utan bygger på en nyhetsvärdering som görs av alla redaktörer innan de publiceras digitalt. Varje nyhetsinslag bedöms i tre ”dimensioner”. Den första gäller nyhetens tyngd som bedöms som extraordinär, större, standard eller lättare. Därefter avgörs om nyheten kommer ha kort eller lång livslängd. Den tredje dimensionen handlar om ”SR-värden”.
”Det handlar om att vara på plats, höra berörda röster, tillföra en egen anlys, få in nya pespektiv som exempelvis röster från ett community som är underrapporterat, ge ett oväntat perspektiv eller berätta om en kul grej. Den sista delen är att få till ett starkt ljudberättande” sade Olle Zachrisson.
”Här finns det spännande möjligheter framöver. Vi kan göra mer personligt anpassade tjänster och det kan kopplas till att ned rösten söka efter innehåll om en geografisk plats exempelvis. Det här kan vi bygga på den infrastruktur vi redan har byggt” sade Olle Zachrisson.
Olle Zachrisson berättade även om hur SR praktiskt använder AI i sitt arbete. Det gäller transkribering, som används för att göra ljudinslag till text så att SR:s journalister och researchers kan använda det som sökbart material. SR kommer i framtiden att starta en tjänst med textremsa. Målgruppen är de 1,5 miljoner svenskar som har hörselndesättning.
Sveriges Radio har även gjort försök med klonade röster. Den första kommer från Eva Toivonen, som i projektet fick läsa in Hemsöborna.
”Det låter inte jättebra men nu kommer ny teknik. Vi har det ändå i produktion på några ställen” sade Olle Zachrison.
Ett annat område där AI används av Sveriges Radio är i nyhetssamarbetet med andra EBU-bolag.
”EBU-bolagen har tillsammans 45 000 journalister och en totalt nyhetsbudget på 7 miljarder euro om året. Vi kan använda AI för att förbättra det samarbetet. Under Ekots artiklar på sajten finns en rekommendationsbox som kallas European Perspective. Det är översatta nyheter från andra europeiska bolag. Vi har byggt ett gemensamt verktyg för automatisk översättning och 3 000 artiklar översätts varje dag till engelska. Vi jobbar nu på att skapa bättre röster och bättre övergångar med flera olika röster” sade Olle Zachrisson.
De utländska exempel som Olle Zachrisson tog upp var från tyska RBB, som automatiskt producerar väder och trafik till sin app, spanska Cadena SER som har skapat ”fotbollsrösten” Victoria och norska Aftenposten som har tränat upp en röst – Anne – som kan läsa upp nästan alla artiklar.
I programpunkten medverkade även Inanna Lallerstedt, som är produktchef på Svenska Dagbladet som liksom Aftenposten ingår i Schibsted-koncernen.
”Det finns en massa spännande potential i att användare kan välja det format som passar dem. Det kan vara text eller ljud. På Svenska Dagbladet pratar vi då om att göra om text till ljud, medan Sveriges Radio arbetar tvärtom” sade Inanna Lallerstedt.
”Vi har först försökt först se efter om det är intressant att ha ljudmaterial på SVD utöver de poddar vi har. En utamning är att våra användare tänker på SVD som text – de har en förväntan på att läsa och inte att lyssna. Vi vet också att det finns en yngre generation som har en större vana vid att ta till sig innehåll via ljud. Andra är stressade över sin skärmtid. Det här är två problem som kan lösas på en gång: att lösa tillgängligheten och att göra det möjligt att lyssna när man inte kan läsa” fortsate Inanna Lallerstedt.
Schibsted har centrala team som jobbar med olika tekniska lösningar som kan användas i flera delar av koncernen. Dessutom har bolagen i Schibsted egna medarbetar som arbetar med de här frågorna. Svenska Dagbladet har även valt att använda ett externt bolag – Beyond Words – när de har skapat en AI-röst för tidningen. Rösten som har använts som grund tillhör Eva Johannesson, som är journalist på Svenska Dagbladet.
”Det var slitsamt och tog många timmar i studion. Vi använde en röstcoach och hade en ljudtekniker på plats. Praktiskt har det gått till så att jag har fått läsa upp meningar från vår sajt, både korta och långa texter” sade Eva Johannesson.
Raoul Wedel från nederländska Wedel Software har tagit fram en plattform för att producera radionyheter och annonser med hjälp av AI. Plattformen gör det möjligt att skapa en färdig reklamspot på mindre än en minut. Och nu lanserar bolaget en ny lösning för produktion av nyheter, väder och trafik med hjälp av AI.
”Vi startade projektet för några år sedan som ett sätt att göra annonsering mer dynamisk och bättre riktad. Det var när syntetiska röster fortfarande var något nytt. Nu är det en komplett plattform för att producera sändningsbart innehåll och annonser” sade Raoul Wedel, som spelade upp ett exempel på hur AI-genererade nyheter och väder skulle kunna låta på Rix FM.
”Vi kan importera färdiga nyheter, väderrapporter och trafik in i en automatisk bulletin. Jag behöver bara skriva in stationens namn och platsen för vädret och trafiken. Sedan kan vi lägga till syntetiska röster och anpassa dem utefter hur nyheten är – den kan låta glad när vi har en glad nyhet och annorlunda om det är en negativ nyhet” sade Raoul Wedel.
Amerikanska Futuri lanserade tidigare i år Radio GPT, som kan användas för att skapa inslag eller till och med hela radiokanaler med AI.
”Vi skapade Radio GPT för att framtidssäkra radion och skapa inkomster för radiobolag. Vi är passionerade radiomedarbetare. AI är inte något vi började använda när Chat GPT lanserades i november förra året. På Venturi har vi alltid använt AI och många av våra produkter bygger på det” sade Tracy Gilliam, som är strategichef på Futuri.
Tracy Gilliam konstaterade att en tredjedel av ljudkonsumtionen nu är poddar och att även lyssnandet på radio har förändrats.
”Dayparts har inte samma betydelse längre. Vi konsumerar medier hela dagen men radion är inte längre det första mediet många använder på morgonen. När vi vaknar kollar vi våra sociala medier och sedan lyssnar vi på vår favoritstation på en smart högtalare. I bilen finns inte längre förvalsknappar för radion, på kontoret sitter vi och läser nyheter och tittar på Youtubde och på kvällen använder vi Netflix” sade Tracy Gilliam,
”Konsumtionen av medier har aldrig varit större. Hur ska vi som radiobolag lyckas skapa tillräckligt mycket innehåll för den här omättliga aptiten på innehåll?” fortsatte Tracy Gilliam.
Lösningen är enligt Tray Gilliam AI, som redan använts av världens största innehållsskapare.
”Vi måste också lära oss att använda AI, som nu är en del av alla banscher i världen. AI finns i saker som smarta högtalare, i rekommmendationerna vi får från Netflix och när mobilen känner igen oss efter vår röst eller vårt ansikte” sade Tracy Gilliam.
Idén om att skapa AI-genererad radio skapar inte helt oväntat motständ från vissa i branschen.
”Det första vi fick höra när vi lanserade Radio GPT var att ”det här gör att jag blir av med mitt jobb”. Det vill vi inte, snarare skapade vi Radio GPT för att förbättra radion – inte ersätta den. Jag tror att vi kommer att klara oss bra som bransch, men att vi måste lära oss att tänka annorlunda. Det här kommer ses som radions guldålder. Radiomedarbetare kommer inte att ersättas av AI, men däremot kommer de som använder AI att ersätta de som inte gör det. Och det här kommer att hända snabbare än ni tror” sade Tracy Gilliam.
Med AI kan man tredubbla mängden innehåll med samma budget, enligt Tracy Gilliam. Dessutom finns det möjligheter att skapa lokalt anpassat material och reklam eller för små stationer att ha råd med att sända presenterat material på kvällar och nätter.
På Radiodays Europe spelade Futuri upp ett ljudklipp med en radioshow som skapats med AI men som inte kunde särskiljas från ett vanligt program. Till Guldörat hade Tracy Gilliam tagit med sig ett nytt ljudklipp som visar hur snabbt utvecklingen har gått det senaste halvåret.
Radioproduktion med AI handlar inte bara om att skapa en AI-röst. Det handlar också om att skapa själva innehållet. Futuri har tagit fram lösningen Topic Pulse som skannar av 200 000 nyhetskällor och ser efter hur publiken i en viss ort reagerar på nyheterna. Dessa kan sedan användas för att föreslå ämnen att prata om i radion eller podden.